Författare: Larry Jones

031114
Ja, mina vänner, det var ett tag sedan sist vi hördes. Vare sig det är min ålder eller den epok vi leva i , så verkar tiden att gå oerhört fort numera. ”Tiden flyger iväg, för att aldrig återkallas” har någon melankolisk typ skrivit för länge sedan, men det kunde åtminstone vara i en luftballong istället för ett raketskepp.
Trots farten hann jag konstatera att klubbens medlemmar har varit aktiva på en väldigt bred front i år, från lokalprov till EM och från enkla uppvisningar till Falsterbo Horse Show. Alla har gjort bra PR för klubbens vallningsverksamhet. Det känns stimulerande att vara en del av en sådan engagerad och livskraftig gemenskap. Själv har jag försökt att damma av gamla takter och både tävlat och instruerat lite och det var kul. Jag fick bekräftat en gammal erfarenhet som kanske är av intresse för medlemmar som har nyss börjat att tävla eller som tävlar väldigt lite. Det är att hundarna kan vara nervösa också! Detta med en ny miljö och nya djur kan gör att de – precis som vi själva – inte presterar på det samma lugna, lydiga sättet som där hemma. Botemedlet är, tro det eller ej, fler tävlingar (eller åtminstone vistelser i flera olika miljöer – gärna med nya djur) där målsättning är att få hunden (och dig själv!) att känna sig trygg . Få hunden att förstå att här är det bara fråga om ett rutin jobb, precis samma som det man gör så bra hemma fast det är på annan plats och med andra djur.
Efter en mindre lyckad SM har debatten om nötvallnings framtid fortsatt. Här kan vår klubb, där vi har en välfungerande och framåtdrivande verksamhet, gärna står som modell för andra.
Nästa år, närmare bestämt första helgen i oktober, vår klubb som värd för SM Får här på Ravlunda. Två dagar av fest och tävling med folk från hela Sverige. Planeringer har redan borjat och jag uppmanar alla medlemmar att hlälpa till att anordna ett SM värt att minnas.
Tävlingen blir på själva skjutfältet så nog finns förutsättningar för något utöver det vanliga.
Jag förväntar att all våra duktiga SK förare är extra taggad inför uppgiften att försvarar klubbens heder på hemma plan.

030519

Man taga vad man hava!
Jag ska ha vallhundskurs i år. Det har varit några år sedan sista omgången och jag märker att mycket har hänt på utbildningsfronten under min frånvaro. Svenska vallhundar (och förare) har lyckats väldigt bra de senaste åren i tävlingar med andra länder (EM och Norgekampen bl.a.) och det, enligt min mening, har smittat av sig i synsättet på utbildningen av vallhundsförare. Man har liksom ändrat fokusering på träningen av nya vallhundar (och förare) från att vara praktiskt betonat till att vara tävlings betonat. Eller sagt med andra ord har kraven på hunden (och föraren) ökat markant. Vilket i sin tur ställer större krav på instruktörerna. Som t.ex. jag!
Då sker det att det stora vemodet rulla in. Jag är passé. Det duger inte längre att bara hjälpa folk att få en fungerande vallhund hemmavid. Icke! Nu, om hunden ska tränas rätt, ska den också kunna vinna tävlingar (även i ett internationalt sammanhang).
Jag överdriver lite förstås men poängen kvarstår – många (hundar inkluderat) kan eller vill inte uppnå framgång genom tävlingar. Det räcker om det fungerar ’himma’. Man är sig själv nog om du vill.
Hur löser jag det här problematiken med alla dessa olika krav? Gammal, konservativ och dessutom utlänning som jag är. Ack ja, det blir inte lätt.
Men, så slår det mig matglad som jag är – det hänger på varje enskildas förutsättningar. Eller som Kajsa Varg sa ’Man taga vad man hava’
Larry

030320
Somliga har det bra eller hur?
Här har man gått lugnt och tryggt i sitt hemmiljö med sina vardags pyssel och sysslor, omgärdat av bekanta ansikten och ting, med allting omsvept i en smäktande kyla och gnistrande snö.
Andra stackars satar har genomlidit långa flygresor, heta solen, exotiska djur, havsbad, billigt och gott mat och vin, och, värst av allt, väldigt lite kläder.
Jag måste erkänna att återkomsten till jorden med bl.a. en fyrtio gradigt temperatur sänkning var inte det lättaste. Som tur är närmar sig våren med ljusets hastighet Redan nu jag blivit ett lager kläder mindre.
Årsmötet var inte välbesökt i år, kanske kändes läget som lugnt och stilla dvs inget att hetsa upp sig över, vilket bekräftades av själva årsmöteshandlingar, men vi som var med hade en fin gemenskap.
Diskussioner var det förstås och det mesta handlade om klubbens ekonomi vilket är lite bräcklig just nu.
Lösningen blev att alla fortroendevalda avstod från telefonersättningen för 2003. Det är glädjande att en ideell anda finns kvar i klubben.
Beslutades också att klubben ska arrangera SM Får 2004. Det ska blir kul att se sveriges duktigaste vallhundar på nära håll och det är min förhoppning att flera medlemmar kan hjälpa till att anordna tävlingen. Mer om detta senare.
Kommer du till klubbmästarskapet? Tävlingen är upplagt så att även en bra ’himmahund’ har chansen att vinna och det brukar skojas en hel del så passa på!
Larry Jones