Författare: Kicki Myrberg

2okt-2008

Hej i höstmörkret!

Nu har ljuset minskat rejält sedan jag sist skrev. Att hinna med att träna sina hundar får ske på helger för oss som jobbar på vardagarna.

Min ”jakt” på ett godkänt vallhundsprov är över. Men jag fick bege mig ”utomlands” för att nå det efterlängtade målet. Lyckeby, i Blekinge, var det träffande namnet på platsen där jag fick min hund godkänd. Det kändes verkligen kul och jag tycker det är extra roligt på de här evenemangen. På Vallhundsproven är det ofta ren och oförställd glädje när någon tagit sig runt och det gått bra. Alla gläds med varandra och peppar de som inte lyckades. Något som fler borde annamma i andra tävlingssammanhang.

Nordiska Mästerskapen i fårvallning som vi arrangerade tillsammans med Öresundsvallarna blev en riktig succé. Tack till alla som gjorde dessa dagar till en högtidstund!

Tyvärr har smittoläget här i Skåne förvärrats i och med att blåtungan gjort sin entré på våra breddgrader. Hur det kan komma att påverka tävlingsverksamheten vet jag inte i skrivande stund. Av det jag hittills förstått påverkas vi inte men vi är nog bara i början och får använda vintern till att sätta oss in ordentligt i ämnet. Vi har ju redan fotrötan på fårsidan och vet att det är viktigt att vi verkligen anstränger oss allihopa för att hålla fötter rena på folk och fä när vi är på andras marker.

Den 27 oktober kommer vi att ha ett medlemsmöte där vi bland annat vill att så många som möjligt kommer och ger sin syn på klubbens aktiviteter. Vad har fungerat bra under säsongen och vad kan vi bli bättre på? Ta chansen och bidra till att vi blir bättre. Enklaste idé kan var ett tillskott som bara just du tänkt på!

Då bör också vi, i den stadgekommitté jag sitter med i, ha levererat ett helt förslag till nya stadgar för hela vår moderklubb, SVaK. Förhoppningsvis har det då legat ett tag på medlemssidorna och har ni frågor ska jag göra mitt yttersta för att besvara dom.

En annan delikat fråga som vi i styrelsen haft uppe på möte är huruvida vi i klubben ska visa olika medlemmar uppskattning. Ska vi göra det överhuvud taget? Och i så fall i vilka former? Och vem ska få sådan uppskattning? Tävlande som representerar klubben i större sammanhang, till exempel SM, NM och ännu större tävlingar? Djurägare som ställer sina marker och djur till klubbens förfogande? Eller någon annan medlem som gjort extraordinära insatser? Frågorna blev många och vi kände att detta kanske är en fråga där medlemmarna har synpunkter. Kom därför på mötet och ge din syn på saken!

Tills dess, allt gott önskar jag er!

Kicki

———————–

4 aug 2008

Hej på er alla i värmen!

Både folk, fä och hundar längtar nog nu efter några graders mindre värme samt nederbörd.
Sedan jag skrev sist har en hel del hänt.
I maj fortsatte kampen för att få min unghund godkänd. Jag ställde mig på startlinjen i ett VP den 10 maj och begick då det misstag som jag vid det här laget trodde jag inte begick längre. Jag ställde mig där vid startpålen med förvissningen om att det här vallhundsprovet hade jag redan i fickan. Min övertygelse var bergfast. Gissa om jag blev förvånad när fåren efter hämtet passerade mig och snabbt tog sig ut från banan. Min hund gjorde inga speciella fel, men det hände som alltid kan hända när man har med djur att göra. Fåren ville inte det som jag och min hund ville. Hunden hade inte den rutinen att gå in bland publiken och plocka hem fåren på banan igen (vilket domaren föreslog). Jag blev så arg på mig själv att jag var tvungen att lämna tävlingsplatsen för så där en tio minuter. Topplocket gick, so to speak. Men märk väl, jag var inte arg på varken hund, får eller domaren. Bara på mig själv. Vid det här laget borde jag veta att man bara inte kan gå in på en tävlingsbana och tro att man kan kamma hem det man tänkt sig. Lite plåster på såren var det ju sedan att vi senare under dagen på samma plats tog oss runt hyfsat på en IK 1-tävling. Men jakten på VP fortsätter…

Som några av er kanske vet så sitter jag med i den grupp som blev utsedd på SVaK:s årsmöte där uppdraget var att revidera det stadgeförslag som inte godkändes på årsmötet. När ni läser det här så har vi i gruppen haft flera möten och ett delresultat ligger nu på medlemssidorna för er som är intresserade. I gruppen har vi haft mycket konstruktiva diskussioner och jag ser med tillförsikt fram emot fortsättningen.

Under våren och sommaren har klubbens medlemmar anordnat både tävlingar, populära aktivitetsdagar och uppvisningar. Själv var jag inblandad den 1 juni då Doggy hade hunddag i Pildammsparken i Malmö. Jag kan lova att det kändes som en utmaning att komma körandes med gäng får en stekhet junisöndag och uppvisningsvalla mitt inne i en park med folk och hundar överallt, med endast några ynka plastband som skulle föreställa vår uppvisningsfålla. Men det blev en mycket lyckad dag, tillsammans med Marianne Klima från vår klubb och Elisabeth Nettrander från Öresundsvallarna.

Nu stundar Nordiska Mästerskapen i fårvallningen på Christinehofs slott, den 8 – 10 augusti. Vi står som arrangörer tillsammans med Öresundsvallarna. Jag känner det som en högtid att få se så många duktiga ekipage från hela Norden. Ni som gillar fårvallning borde inte missa tillfället! Många duktiga klubbmedlemmar har lagt ner sin själ för att detta ska bli ett toppenarrangemang, men vi kan bli fler. Så vill du hjälpa till anmäl dig fortast möjligt till någon i tävlingskommittén för får!

Allt gott önskar jag er tills vi hörs och ses igen!

Kicki

———————————————
Kära medlemmar!

Den 29 mars -2008 var jag som en av delegaterna från Skånes Vallhundsklubb på Svenska Vallhundsklubbens årsmöte. Det var ett möte med en hel del åsikter och diskussion, främst kring det omdebatterade nya stadgeförslaget. Man kan väl säga att årsmötet inte var nöjda med stadgeförslaget, som det såg ut. I stället valdes en stadgegrupp med uppdrag att tills nästa årsmöte formulera ett nytt stadgeförslag. I gruppen som ska åstadkomma denna tulipanaros sitter Pierre Frick, Jonas Gustafsson, Kenne Benker, Erik Brate och jag själv. Jag tolkar uppdraget som att hitta stadgar som det stora flertalet i Svenska Vallhundsklubben kan ställa sig bakom. Målsättningsparagrafen, verksamhetsparagrafen och paragraf 15 (Upphörande av klubb) i det liggande förslaget var livligt debatterade på årsmötet. För mig känns också de demokartiska aspekterna på hur en förening ska fungera  mycket viktiga. Ska årsmötet eller den styrelse som årsmötet väljer utse kommittéer? Det finns mycket att fundera över.
Eftersom det är Svenska Kennelklubben (SKK) som vill att vi antar nya stadgar kan man kanske fråga sig varför de vill att alla ideella föreningar som tillhör SKK ska ha likadana typstadgar. Jag tänker mig att Svenska Mopsklubben och Svenska Vallhundsklubben har rätt olika verksamheter och det kan vara en anledning till att vi vill ha kvar vår egenart.
Ni som känner att ni kan bidra med idéer till stadgegruppen har nu fått ett eget forum på Vallreg. Om ni vill sätta er in i det ursprungliga förslaget till stadgar kan ni hitta det under filarkivet, vidare till styrdokument i Vallreg. På SVaK:s hemsida finns de stadgar vi har idag.
Bland övriga nyheter från årsmötet var att vår egen Bo Milton valdes in i SVaK:s styrelse.

På annandag påsk stod jag på tävlingsbanorna med min nya hund Grace för att gå ett Vallhundsprov. Domaren lät vid genomgången meddela att han bland annat inte såg någon skillnad på ett VM och detta Vallhundsprov i sin bedömning. Kanske var det inte riktigt så att jag kände mig som om jag stod på ett VM, där på en skånsk leråker i snålblåsten. Min hund gjorde väl inte riktigt någon succérunda men jag kände mig i alla fall som att vi hade klarat alla momenten när jag steg av banan och stegade fram till domaren. Döm om min förvåning lät han meddelade att vi blivit underkända, på för få hämtningspoäng. Det här var första gången jag blivit underkänd på ett vallhundsprov, sedan starten på tävlingsbanorna 1991. En erfarenhet som kanske är nyttig för framtiden. Några dagar senare var jag hembjuden till en av mina elever från förra årets kurser. Hon visade då en video på sitt eget vallhundsprov, som jag tyvärr inte kunde närvara på. Den rundan som jag då fick se hade med största sannolikhet inte blivit godkänd på den tävling jag själv deltog på, men blev det där hon var med. Vilket får mig att understryka att det vi håller på med är en bedömningssport. Trots ett regelverk gör olika domare olika bedömningar och det måste vi acceptera, när vi ger oss in i leken. Nu tränar jag för fulla muggar och har anmält mig till fler tävlingar. Skam den som ger sig!

På nötsidan har det redan varit en uppskattad träningsdag hemma hos Sven och Lena Svensson. Det är ett nöje att vara ordförande i en klubb med så många människor som är villiga att dela med sig av sina erfarenheter och låter träningsvilliga få jobba på deras djur.

Helgen 26/27 april är det IK1-tävlingar på får hos Bosse Milton och Åsa Ramberg i Andrarum och den 1 maj är det Klubbmästerskap på Får hemma hos Gunilla Persson i Orås. Då har ni chansen att tävla under avspända former och träffa många trevliga vallhundsmänniskor. Ta med er vårväder och gott humör! Väl mött!

Kicki

——

Hej!

Jag heter Kicki Myrberg och blev häromkvällen vald till ordförande i Skånes Vallhundsklubb. Ett förtroendeuppdrag jag känner mig glad och stolt över att ha fått. Jag bor på en gård söder om Hörby och här har jag funnits sedan 1989. Jag har just nu två border collies, medan fåren som går på de sju tunnlanden stora ägorna är inhysta. Tidigare hade jag en ryabesättning på cirka 25 tackor, men ändrade förhållanden har gjort att jag idag har andras får på mina marker. I det privata är jag gift med Eva och försörjer mig dels som jourbiträde på en gruppbostad för förståndshandikappade, dels som journalist på lantbrukets affärstidning, ATL.

Jag köpte min första vallhund 1991 efter att ha tillbringat några år med att försöka hantera skygga ryatackor, vilket gav god kondition men inte alltid önskat resultat. Då, när jag gått min första vallhundskurs, minns jag fortfarande hur förbluffad jag blev över vad jag och hunden kunde åstadkomma. Den känslan har sedan aldrig lämnat mig. Bättre arbetskamrater än de här hundarna finns inte.

Jag utbildade mig till instruktör och engagerades i Skånes vallhundsklubb, har bland annat suttit i styrelsen tidigare. En av de goda bieffekterna med mitt engagemang har varit att jag lärt känna så många trevliga människor genom vallhundarna.

Många av mina grannar (både nöt- och fårägare) har gått kurs hos mig och i gengäld har jag lärt mig så mycket mer. För mig är varje nytt ekipage en utmaning. Hur ska jag kunna förmedla kunskapen så att just den här hunden kommer bäst till rätta hemma på gården? Att hålla kurs är en av de mer spännande upplevelserna man kan ha.
Lika kul, men tålamodskrävande är det med en ny egen unghund att ta sig an, hur ska jag få den till att fungera och samarbeta? Att träna tillsammans med andra är också en underskattad sysselsättning. Av andra lär man sig hela tiden och det är nyttigt att ens egna träningsmetoder då och då blir ifrågasatta. Det är lätt att bli hemmablind.

Jag har genom åren tävlat en hel del med mina hundar, både på nöt och får. Med varierande resultat. Fortfarande ser jag tävlingarna som en bra drivsporre för att få en bra fungerande hemmahund. Men det finns också en annan dimension med tävlandet, det är att träffa andra och få se deras hundar i tävlingssituationen och utbyta erfarenheter.

Vi står inför ett år med många utmaningar. Skånes VK ska bland annat anordna Nordiska Mästerskapen tillsammans med Öresundsvallarna det här året, både tävlingskommittérna för nöt och får har ett ambitiöst tävlingsprogram, utbildningar av vallhundar anordnas varje år, så kan vi få fler att bli aktiva blir det både roligare och mindre arbetsbelastning för var och en.

På det stora planet, det vill säga vår moderorganisation SVaK, pågår diskussioner om stadgeändringar. Detta handlar om SVaK:s framtid och i förlängningen också om oss i lokalklubbarna, eftersom det kan komma att betyda att även våra stadgar påverkas. Min uppmaning är att ni alla går in på SVaK:s hemsida och sätter er in förslaget till nya stadgar, det gäller faktiskt vår egen framtid. Vill ni ha mer kött på benen så går ni in på Vallregs forum och följer debatten, ett bra sätt att få reda på vilka argument som är i svang.
Jag är en av Skånes VK:s delegater till årsmötet den 29 mars där den här diskussionen kommer att komma upp. Tveka inte att höra av dig om du har synpunkter eller frågor. Jag nås lättast via min mail.

Det kommande året ser jag fram emot med tillförsikt. Jag vet att det finns många som gör ett stort arbete i Skånes Vallhundsklubb. Men vi kan bli fler. En idé jag har är att om var och en av oss lyckas värva en till att bli aktiv, så borde vi med enkel matematik vara dubbelt så många aktiva nästa år vid den här tiden. Kanske en utmaning att anta, eller vad säger ni?
Min fasta övertygelse är att en förening aldrig är bättre än summan av medlemmarnas insatser, så tveka inte att bidra. Allt från att sortera gem till att ställa ut djur på tävlingar, behövs!